måndag 27 december 2010

Senildement =P

Haha jag glömmer bort att jag har en blogg. =P
Ska försöka skriva lite oftare än typ en ggr/månad. Fast ska inte lova för mycket.

Denna vecka är jag i vecka 21. Innan jul besökte jag nya MVC. Tyvärr så trasslade de oxå, ställde in träffen. Jag blev verkligen jätte ledsen och uppgiven. Tyvärr ringde jag fel person och bad om stöd. Den person verkar tyvärr inte längre vilja vara i mitt liv. Jag försöker intala mig själv att det är dennes persons förlust inte min. Jag anser att man ska kunna ringa vänner och gråta och känna sig uppgiven utan att den vännen tar det som man ringer och skäller. Men vi uppfattar alltid allt på våra egna sätt.

Jag har i vilket fall bestämt mig för att enbart ha människor i min närhet som inte tar energi, människor jag kan ringa och gråta om det skulle behövas. Ringa och skratta. Ringa och bara säga hej. Alla andra människor får gärna försätta sig själva ute i periferin i mitt liv. Nog om detta. =)

Hur mår jag idag då? =) Min mage växer, MVC ansåg att jag gått ner lite för mycket. Vägde 69-70 kg innan jag blev gravid. Hemma på vågen ska det tilläggas, hemma hade jag inte lika mycket kläder på mig som på MVC. Nu vägde jag 67-68 kg eller om det var ännu mindre. Denna gång var jag fullt påklädd, med vinterkängor på fötterna. Fick lite order om att försöka äta regelbundet. Vilket jag gör. Bara jag slipper huvudvärk och illamående så är det ju faktiskt lättare att gå upp i vikt. Men oavsett, jag vägde lite för mycket innan och babyn tar inte skada av att jag inte gått upp. Så länge babyn mår bra så är jag glad =)

Det verkar bli en tös osså. Visst ja skulle ju lägga ut bilder, får ta det ngn dag, inte idag ;)

Det har varit jul. Bästa julen någonsin tror jag. Ingen stress bara mys och kärlek, med människor som inte är fördömande bara älskvärda. Helt enkelt underbart var det =)

Morgonen var kanske bäst ;)
Kärleksmorgon med min älskade E.

fredag 10 december 2010

Skriver ändå

Hehe har fått några stycken mail som säger att de gärna ser att jag fortsätter skriva här. Så tänkte göra ett nytt försök =)

Har haft gravid migrän i flera veckor. Så fort jag slagit på datorn så har huvudet börjat bankat. Det var huvudanledningen till att jag skulle lägga ner bloggen. Fast blogga är skoj när huvudvärken är väck. Så =P

Beräknad nedkomst dag har ändrats från den 4 maj till den 7 maj. Inte så nämnvärt många dagar. Men ändå. Nu kan jag inte längre säga att jag är fulla veckor på onsdagar så nu får jag vänta tills lördagen som alla andra som är fulla ;)

I morgon är det 19 fulla veckor på graviditeten. Vi fick även veta vad det blir för sort, jag satt som vanligt och letade efter svansen på min trollunge. Men kunde inte se något. Jag tittade extremt noga men inte såg jag någon svans. Vilket måste betyda att barnet som är en tjej blir lik sin far och inte sin mor. =)

Jag har börjat kalla henne för Lillan. Vi har inga namnförslag ännu mer än att hon ska heta Sol efter mig och Ebba i mellannamn. Så ni som läser detta om ni ser att jag skriver Lillan så är det bara i magen som hon heter så. Hon är ju sååååååå liten och jätte rörlig, en liten boxare som barnmorskan sa.

Bilder kommer förhoppningsvis inom ett par dagar på Lillan =)

Kramis på er alla.

söndag 28 november 2010

så där ja

Nu har jag nog bestämt mig.... kommer inte att skriva mer i bloggen. Glömmer ändå bort att jag har den.
Har idag även beslutat mig för att lägga ner FB på obestämd framtid. Finns ingen vits med att vara ute på nätet längre. Tar för mycket tid och kraft. Ska minska ner på allt var IT heter.

Så om det finns några läsare av min blogg, så tackar jag för visat intresse.

Mvh skrivbenten.

tisdag 26 oktober 2010

Urinvägsinfektion :(

I söndags hade jag en jätte trevlig dag. Var sekreterare åt en domare i lydnadsklass 1 och 2. Det var mycket lärorikt. Kallt var det också. Satt på en stol i ett par timmar, tänkte inte mer på det. När vi slutade så frös jag om fingrar och tår, men det är normalt av att sitta utan vantar och skriva ett par timmar. Fötterna för frös jag förra året så de är jätte känsliga.

När jag kom hem frös jag i flera timmar. Senare på kvällen hade jag extrema problem att kasta vatten. Hur jobbigt som helst. Nu går jag på penicillin och har alltså för första gången urinvägsinfektion. Det är inte skoj kan jag löva. Men det som inte dödar, härdar eller hur säger man ;)

Nä nu lite tv, faktiskt inte blivit så mycket av den varan idag då jag o dottern min har lämnat iväg massa beställda panda wwf grejor till hennes kunder.

torsdag 21 oktober 2010

Kub test

Idag har vi varit och gjort ett sk KUB-test. Ett test som kollar om man ligger i riskgruppen för kromosomfel. Vi eller i vilket fall inte jag var så nervös över hur det provet såg ut utan mer, skulle babyn leva eller inte.

Har inte försökt tänka så mycket på det, men gör det ändå. Men idag när vi såg den lilla krabaten sprattla som bara den i magen. Så lättade det enormt mycket hos mig. Vi blev så glada. Önskar nu att vi ägde en scanner så vi kunde få in bilderna på den lilla och kunna visa här på bloggen. Får se om vi kanske kan fixa det på något sätt.

Testet såg bra ut också, vi har mycket liten risk att det ska bli något. Sedan kan ju aldrig läkarna lova 100% men ändå. Känns skönt. Längtar redan till vecka 18, då nästa ultraljud ska ske. Idag var den lille 5,3 cm stor och läkaren sa att den var 12 veckor och att alla bäbisar växer lika fram till vecka 20. Så det känns som om det kommer att komma en krabat i början av maj nästa år.

Kan inte fullt ut smälta hur mycket den lille rörde på sig där inne. Benen och armarna for runt. Kunde ligga där och titta hur länge som helst. Det är lite synd att läkarna inte erbjuder en film sekvens. Hade varit grymt att få köpa.

Nu ska jag fortsätta laga mat. =)
Hoppas jag kan äta lite idag.

onsdag 20 oktober 2010

12 veckor

Inatt var ingen rolig natt. Jag har svårt och sova hela nätter i vanliga fall. Igår hade jag sådan huvudvärk, inget hjälpte så gick och lade mig för att sova. Sov ett bra tag. Gick upp kl 18. Var ju tvungen å gå upp för att göra ett försök till att sova på natten samt att försöka äta kvällsmat. Fick i mig lite. Jag har ingen aptit längre. ingen alls. Tvingar i mig mat varje dag. Jag kan vara jätte hungrig men sen när jag ser maten framför mig så fixar jag inte att äta. Jag förstår inte.

Åter till natten. Jag vaknade av att jag mådde hur illa som helt precis som kvällen innan då jag trodde det skulle gå så långt att jag skulle kasta upp. Låg och vände och vred på mig, tills slut gick jag upp. Fick i mig en banan och riskaka och vatten. Satt uppe nästan 1,5 timme. Sen sova. Kunde knappt ta mig upp och hjälpa Ebba iväg till skolan. Nu sitter jag och äter frukost kl är 11,15 jag började äta frukost kl 10. Har fått i mig 2,5 smörgås men inte fixat och dricka upp mitt te.

Jag verkligen ogillar detta. Till på råga på allt gör ju foten så extremt ont i dag. Kan knappt stödja på foten. Ändå måste jag ut och gå med hunden, sen måste jag tvätta och städa. Kan inte låta älsklingen göra allt. Har tillräckligt dåligt samvete som det är ändå.

I morgon är det ultraljud, nervös jag är. Fast tror att jag känner babyn röra på sig där inne mellan varven. Är ju inte så mycket jag kan göra. Bara vänta och se vad ultraljudet säger.

fredag 15 oktober 2010

11+2

Denna vecka har jag upptäckt att jag inte tål lukten av vitlök. Älsklingen köpte hem kinamat. Vilket var kryddat med lök av olika slag bland annat vitlök. Jag älskar vitlök. Känner lukten och magen börjar vända sig ut och in. Fick i mig lite. Sen stoppade vi undan lammgrytan i kylen för att ev ätas dagen efter. Kunde knappt öppna kylskåpet på hela dagen. Varenda gång mådde jag super illa.

Ett par dagar senare var jag i affären och plötsligt vid kassan började jag må så illa. Tittar ner på golvet och där låg en trasig vitlök. Hua.

Samtidigt kan jag tycka att det är helt okej därför då är jag verkligen gravid. Dock kan jag inte låta bli att oroa mig. Ska bli skönt med Freja ultraljudet. Även om själva undersökningen Freja kan sätta griller i huvudet, men ultraljudet bevisar hur babyn mår. Vi vill verkligen ha denna baby men när läkarna har sagt och lett in oss på missfall kan vi inte låta bli att oroa sig.

Tycker det är lite trist att det är så många som inte talar om för sin omgivning att de är gravida. Om fler pratar om sina missfall tror jag att det inte blir så hysteriskt. Det är ett under att en baby blir till. Det är så mycket som ska klaffa för att det ska gå hela vägen. En födelse är något helt unikt. Två personer har gjort ett nytt liv och att allt skulle klaffa 100% varenda gång då skulle världen vara ännu mer överbefolkad.

Trots denna teori/känsla eller vad man nu vill säga, så ja.. jag kommer att vara orolig tills ultraljudet nästa vecka. Lever babyn eller är det ett missfall? Hua det är inte lätt.

Inte blir det lättar att jag är arbetslös och har för mycket tid över för att tänka. Ännu tristare är det att jag har en stukad fot. Stukade den igen förra helgen. Vi som ska tävla nästa helg. Verkar skita sig i det blåa skåpet. Men vi kommer igen. =)